Jävla 06:50

Ja, så var det måndag igen. Det är egentligen hur mycket som helst som borde skrivas och poneras men jag har egentligen inte den inspirationen just nu. Fredagkväll bäst som vanligt, även fast jag störs över hur min nuvarande jobbrytm gjorde att jag blev så där dödligt trött innan klockan 23. Var i säng vid halv ett.

Vaknade på lördagsmorgonen av att väckarklockan ringde. 06:50. Jävla 06:50. Det är faktiskt smått fascinerande att en människa kan bli så trött att han glömmer att stänga av väckaren på en lördag. Jag kommer ihåg hur jag släpade in mig på toan, halvt i koma - och sedan tillbaks till sängen. Långsamt hade jag faktiskt hunnit vakna till och jag hörde mig själv säga högt ut i rummet: "Men faan, det är ju lördag!".

Huvudet landade kort därefter på kudden igen och jag skulle inte vakna förrän några timmar senare av att mobiltelefonen ringde. I andra sidan var en aningen upprörd moder som rapporterade att morfar åkt in på sjukhuset än en gång och den här gången såg det värre ut än vad det gjort på mycket länge. Jag tänker inte tråka ut er med den historien mer än så, utan de som jag tycker förtjänar fått veta varför allt är som det är, vet redan. Det hela slutade med att jag kom hem strax efter 22 och sen hade jag inte lust att göra så mycket mer av den lördagen. Allt slutade med lite film i fotöljen, och återigen blev jag alldeles för trött, alldeles för tidigt. Klarade bara av att vara uppe 40 minuter längre än fredagskväll. Jag som alltid varit en nattmänniska. Jobb förstör nattmänniskor. Skandal på min ära. Skandal.

Mest dåligt samvete har jag av att ha missat E:s födelsedagskalas, speciellt efter hur jag uppförde mig på statt senast. Även fast jag vet att jag inte borde ha det, har jag det...

Söndag, och jag vaknar tidigt än en gång. Lyckligtvis har jag planerat för det här och har sista säsongen av Seinfeld i dvd:n. Kliver inte upp förrän efter två och efter 6 avverkade avsnitt av Seinfeld. :) Det var nog helgens höjdare (vilket säger en del om hur jag haft det). Söndag betyder vanligtvist söndagsmiddag hos mammen och pappen, vilket det även gjorde idag. Med oss var min faster vars gubbe flydde ifrån henne för en månad sedan efter sju års äktenskap. Ärligt talat, hur fan kan man sticka ifrån någon bara så där? Efter sju år? Det måste vara höjden av feghet. Jag vet att jag låter som en moraltant när jag säger det men det är ett sånt sjukt tecken på noll medkänsla. Man kan bara hoppas att det aldrig händer en själv.

Såå, måndag då. Jobb igen. Som vanligt så här efter midnatt känner jag mig lagom omotiverad och ser redan fram emot nästa helg. Inga planer då heller men något ska väl alltid gå att hitta på.
Den som lever får se.

För övrigt, i referens till tidigare kommentarer, en av er hade passerat Borlänge. Jag beklagar sorgen. :) Vad gjorde du där förresten? Jag hoppas du är fullt medveten om att den här staden vi pratar om inte ligger på ett ställe där man kan åka förbi av ren olyckshändelse.

Vad jag gör under mina uppehåll? Mellan inläggen? :) En mycket bra och relevant fråga som jag har svårt att ge ett vettigt svar på. Men du ska veta det Anders att jag log när jag läste frågan. Tyvärr jobbar man ju alldeles för mycket, så att göra vad man vill är ju egentligen uteslutet. Innerst inne så önskar man ju att man kunde sagt att "under mina blogguppehåll är jag mestadels i mitt hus i Spanien och skriver på min roman som förmodligen aldrig kommer bli klar". Eller något liknande. Dessvärre så är sanningen betydligt närmare detaljen att "jag jobbar och är trött på kvällarna så jag orkar inte skriva". Men jag vet att ni inte vill tro på det. Ni vill så gärna att jag är mannen av stål som orkar allt...vilket jag förstås är...under rätt förutsättningar...eller? :)

Okej, jag ber om ursäkt, det uppdateras inte varje dag. Men jag försöker ta mig i kragen och det är inte varje dag jag har någonting att skriva. :) Men det är bra att ni ligger på.

Förresten, en sista grej. Det verkar som att jag äntligen får flytta ur min skokartong här mitt i stan. Verkar som att man äntligen fått tag i en ny lägenhet men mer i den här historien kommer utvecklas i veckan. Det ser ut som min nya adress kommer bli Lasarettsgatan. Men jag får återkomma när jag vet mer om det. Tills dess får ni fundera. För det vet jag att ni kommer göra...era murvlar.